Studier om engagemang i extrema och radikala grupper har begränsats till en grupp åt gången. Djupare psykologisk förståelse för fenomenet har efterfrågats. Syftet med föreliggande studie var att utforska likheter mellan föredetta medlemmar av olika Radikala och extrema grupper, beträffande faktorer bidragande till anslutning, kontinuitet och urkoppling, samt hur processen bakom anslutning, kontinuitet och urkoppling kan förklaras med hjälp av social identitetsteori (Tajfel & Turner, 1986). Intervjumaterialet (N=7) analyserades med en blandning av induktiv och deduktiv tematisk analys. Anslutning associeras med utanförskap, dysfunktionella familjeförhållanden, emotionell belastning och manipulation.

Nätverksansatsen har kritiserats av flertalet forskare inom den företagsekonomiska vetenskapen för att vara för statisk och brista i sin förmåga att förklara radikala förändringar i industriella nätverk. Ansatsen om kritiska händelser i industriella nätverk har vuxit fram som en förklaringsmodell till sådana radikala nätverksförändringar. Denna studie har som syfte att bidra till en ökad förståelse för radikala förändringar i industriella nätverk genom att diskutera vidare konceptet kritiska händelser som kraft för förändring i nätverk.Studien bygger på skivbolaget Sony Music Swedens erfarenheter om hur och varför skivbolagets nätverk utvecklats sedan tiden före digitaliseringen av musik. Empirin är erhållen genom kvalitativa, personliga intervjuer med tre personer i chefspositioner på Sony Music Sweden i Stockholm och analyseras med hjälp av delar av nätverksansatsen och ansatsen om kritiska händelser i industriella nätverk.Studien visar att två olika kritiska händelser tillsammans och samtidigt orsakat radikala förändringar i skivbolagets nätverk. Studien indikerar således att radikal dyadförändring kanske inte alltid kan särskiljas från radikal nätverksförändring som i ett sekventiellt händelseförlopp utlöst av förändring inom en dyad, såsom det föreslås i nätverksansatsen och ansatsen om kritiska händelser i industriella nätverk..

De radikala högerpopulistiska partierna Sverigedemokraterna och Dansk Folkeparti har båda etablerat sig i Sveriges respektive Danmarks partisystem. Då studier av populism och populistiska aktörer i relation till journalistik ur ett medievetenskapligt perspektiv är få, är denna studies syfte att studera och diskutera relationen mellan journalistik och radikala högerpopulistiska aktörer. Detta för att möjliggöra en diskussion kring vilken roll denna relation spelar för mediers journalistiska innehåll och framställning av politiska aktörer. Uppsatsens utgångspunkt tar sitt uttryck från tidigare forskning av radikala högerpopulistiska aktörer och deras framväxt tillsammans med teoretiska ansatser om mediers politiska rapportering. Genom en kvantitativ innehållsanalys av ledande svenska och danska dags- och kvällstidningar kommer slutsatser kring beroenderelationen mellan medier och radikala högerpopulistiska aktörer dras och problematiseras.  .

Det finns idag flera grupper av människor i Sverige som lever med försvagat grepp. Bland annat människor som ådragit sig stroke eller människor som drabbats av en hjärnskada kan till följd få nedsatt greppstyrka. Bioservo technologies grundades 2006 med uppdraget att utveckla mekatroniska muskelstärkande hjälpmedel och deras första produkt är en greppstärkande Servohandske. Företaget har utvecklat en helt innovativ teknik där greppförstärkningen initieras och regleras av användarens egna fingerrörelser. När företaget började närma sig en kommersiell lansering uppstod ett behov av att utveckla en mer användarcentrerad Servohandske.

Kan extrema partier med helt olika ideologier samarbeta kring politiska frågor? Det är huvudfrågan i denna studie som har studerat två svenska extrema partier, Nationaldemokraterna och Kommunistiska partiet (f.d. KPML). Studien grundar sig på den sovjetiska dissendenten Andrej Amalriks tes att extrema partier tenderar att närma sig varandra ideologiskt ju extremare de blir. Amalrik presenterar en modell där han visar hur olika ideologier är sammanflätade med varandra, Amalriks ideologihjul.

Arbetets syfte är att skapa bättre förståelse för produktutvecklingsprocessen vid radikala innovationer för att ge bättre förutsättningar vid framtida projekt med radikala innovationer. I dagsläge koncentrerar sig företag allt mer på framtagande av inkrementella innovationer och därmed är produktutvecklingsprocessen ofta anpassad för detta ändamål. Arbete med radikala innovationer skiljer sig framför allt på grund av en omfattande marknadsosäkerhet och teknisk osäkerhet från arbete med inkrementella innovationer. Därmed är det viktigt att förstå hur denna osäkerhet påverkar produktutvecklingsprocessen samt dess effektivitet.För att skapa denna förståelse genomfördes i detta arbete en litteraturstudie samt två semi-strukturerade intervjuer om ett projekt som ledde till en radikal innovation.Resultatet från litteraturstudien och intervjuerna tyder på att den omfattande marknadsosäkerheten och teknisk osäkerheten påverkar produktutvecklingsprocessen främst genom att en separation mellan problemformulering och problemlösningen försvåras. I och med det behöver produktutvecklingsprocessen vara mer inriktad på att stödja en växelverkan mellan problemformuleringen och problemlösningen för att möjliggöra lärandet och därmed en reducering av osäkerheten.

Problem och syftenNa?r projekt befinner sig i extrema miljo?er a?r betydelsen av ett fo?rdelaktigt beslutsfattande avgo?rande. Om projektdeltagarna inte lyckas ta genomta?nkta beslut finns det risk fo?r att projektet misslyckas vilket involverar allvarliga konsekvenser. Med hja?lp av denna studie vill vi studera beslutsfattandet i projekt i extrema miljo?er: Hur pa?verkas beslutsfattandet av extrema miljo?er? Vi har funnit att ett antal parametrar pa?verkar projekts fo?rma?ga att ta beslut.

Jordanien ser sig som en arabiskmuslimsk stat på väg mot en demokrati. Med en sådan självbild blir islam en integral del av samhället. Det stöd som det jordanska samhället gav det Muslimska Brödraskapet i valen november 1989 och 1993 visade dessutom att organisationen blivit något som kungahuset måste ta med i beräkningen i den demokratiska processen. För det Muslimska Brödraskapet kan det upplevas som en tilltalande idé då man genom ett samarbete med kungahuset både kan bevara sin maktbas och dessutom se till att andra konkurrerande och kanske mer militanta och extrema muslimska grupper marginaliseras.Den demokratiska processen i Jordanien kan således ses som en samverkan mellan det Muslimska Brödraskapet och kungahuset..

Syftet med detta arbete är att få kunskap om hur tre KME-lärare definierar begreppet estetik, hur de vill använda sig av det i sin undervisning samt hur de sedan omsätter det till sin praktik. Vår metod är att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer med tre KME- lärare. Det empiriska material vi samlar in kommer vi ställa i perspektiv till begreppen modest och radikal estetik. Vårt arbete visar att retorik och praktik inte alltid överensstämmer. Det finns hos våra informanter en strävan om radikala anspråk på estetik, men i undervisningen går det att finna spår av modest estetik.

Människor verkar generellt handla och uppträda på sätt som ger fördelar till dem själva och de grupper de är medlemmar i. Fördelarna gäller resurser, status, prestige men också socialt fördelaktigt beteende. Beaupré och Hess (2003) fann att människor ansåg medlemmar ur sin egna etniska grupp vara gladare än människor från andra etniska grupper. För att undersöka om icke socialt sammansatta grupper skulle attribuera gladare ansiktsuttryck till den egna gruppen, innegruppen, framför andra grupper, utegrupper, replikerades studien i minimala grupper. Det visade sig att innegruppen oftare favoriserades med glada ansiktsuttryck medan utegruppen oftare attribuerades neutrala ansiktsuttryck..

Efter genomförd studie drar vi slutsatsen att de teoretiska ekonomiska modellerna som används i en fundamental analys svårt kan appliceras på en så kort period som en månad efter terrordådet den11 september 2001. Vi konstaterar också att marknaden under denna period präglades av ett stort mått av psykologi. Variablerna branschtillhörighet, företagsstorlek, betavärde, p/e-tal, soliditet och internationell exponering ger inget underlag för utformandet av en portfölj för att gardera sig mot framtida extrema globala händelser. Slutligen presenterar vi våra råd för en aktieplacerare som vill gardera sig mot kraftiga nedgångar till följd av någon sorts extrem global händelse, sk event risk: ? Genom en väldiversifierad portfölj undgår man att drabbas av extrema nedgångar.? Aktieägande ska ses på lång sikt.? Då det i praktiken för gemene man torde vara svårt att nyttja en nedgång på grund av enoväntad event för en placering och ett snabbt klipp på aktiemarknaden synes det bästarådet för en privatperson vara att köpa aktier och fondandelar regelbundet under en långtidsperiod och följaktligen undvika mycket kortsiktig spekulation enligt citatet:- When in Doubt Stay Out!? Enligt event risk teorin bör en aktieplacerare vara medveten om risken med blankning vidextrema händelser.? Vår undersökning ger vid handen att den fundamentala aktieanalysen inte har storbetydelse på kort sikt, utan ska ses som en del av en långsiktig strategi när man väljeraktier till sin portfölj.

Uppsatsen börjar med definitionen av en grupp och fortsätter med grundläggande begrepp och egenskaper hos grupper såsom undergrupper, homomorfismer, isomorfismer, normala undergrupper, faktorgrupper och permutationsgrupper. Sedan behandlas konjugerade undergrupper, konjugatklasser och klassekvationen med vars hjälp det visas att en grupp med ordning $p^{2}$ är abelsk. Vidare behandlas direkta och semidirekta produkter av grupper. Det konstateras att omvändningen till Lagranges sats i allmänhet inte gäller men att Sylows satser finns istället. Med hjälp av den tidigare teorin visas sedan att de enda enkla grupperna med ordning mellan 1 och 60 är av primtalsordning.

Vissa människor har mer bestämda åsikter eller radikala övertygelser än andra. Den här studien belyser om fenomenet skiljer sig mellan olika grupper och om det har att göra med personlighet. Totalt 90 personer ur grupperna kristna, kriminella och en kontrollgrupp undersöktes avseende dogmatism och Big Five teorins personlighetsfaktorer. En one-way ANOVA visade att gruppen kriminella var signifikant mer dogmatiska än kontrollgruppen och tenderade att vara mer dogmatiska än kristna personer. En regressionsanalys visade att Big Five teorins personlighetsfaktorer predicerar dogmatism och att känslomässig instabilitet (N) är den enda signifikanta prediktorn med störst vikt.

Efter kommunismens fall 1989, tampades Bulgarien med sociala, ekonomiska och politiska svårigheter. År 2002 ansåg EU att landet var stabilt nog för att bli medlem i januari 2007, men vägen dit har inte varit lätt. Uppsatsen behandlar EU: s utvidgningspolitik och söker förklara Bulgariens väg mot ett medlemskap. Ända sedan EU- kommissionen publicerade sin första rapport, har Bulgarien strävat efter att reformera inom det ekonomiska, juridiska, sträva efter en noll- tolerans mot korruption och arbeta för minoriteters rättigheter. Ett teoretiskt ramverk är applicerat för att förklara händelsekedjan från EU: s krav till de reformer Bulgarien genomfört.

Vissa människor har mer bestämda åsikter eller radikala övertygelser än andra. Den här studien belyser om fenomenet skiljer sig mellan olika grupper och om det har att göra med personlighet. Totalt 90 personer ur grupperna kristna, kriminella och en kontrollgrupp undersöktes avseende dogmatism och Big Five teorins personlighetsfaktorer. En one-way ANOVA visade att gruppen kriminella var signifikant mer dogmatiska än kontrollgruppen och tenderade att vara mer dogmatiska än kristna personer. En regressionsanalys visade att Big Five teorins personlighetsfaktorer predicerar dogmatism och att känslomässig instabilitet (N) är den enda signifikanta prediktorn med störst vikt.